Ordlista

ABC   DEF   GHI   JKL   MNO   PQR   STU   VWXYZ   ÅÄÖ
ABC Upp till början av sidanUpp
Avstyckningsplan Äldre motsvarighet till detaljplan
Boverkets byggregler
BBR
Anger statliga krav vid ny- och ombyggnad avseende bl a bostadsutformning, brandskydd, tillgänglighet, hygien, hälsa, miljö, buller, energihushållning och värmeisolering etc.
Boverkets konstruktionsregler
BKR
Anger statliga krav vid ny- och ombyggnad avseende bl a konstruktioners bärförmåga, stadga och beständighet samt dimensionering vid olika byggtekniker och byggmaterial etc.
Bullerzon Bromma I området runt Bromma flygplats gäller bullergränser enligt ett statligt koncessionsbeslut från 1980 för det s k trafikfall 4, som visar utbredningen för bullernivåerna 55, 60 och 65 dB (A). Inom dessa gränser gäller vissa inskränkningar av nybyggnadsrätten.
Bygglagstiftning I svensk lagstiftning regleras planering och bygglov i huvudsak i plan- och bygglagen, PBL, medan byggnaders tekniska utformning i huvudsak styrs av byggnadsverkslagen, BVL, samt av Boverkets byggregler, BBR, och konstruktionsregler, BKR. Dessutom styrs byggandet även av lagar som miljöbalken, kulturminneslagen m fl.
Bygglov Skriftligt tillstånd från kommunen (i Stockholm från stadsbyggnadsnämnden) att genomföra en byggnadsåtgärd som enligt plan- och bygglagen, PBL, kräver lov. Det kan t ex handla om att bygga ett nytt hus eller att ändra användning av ett gammalt. Ett bygglov ska följa detaljplanen eller områdesbestämmelserna på platsen.
Byggnadsminne Kulturhistoriskt värdefull byggnad som skyddas genom beslut av länsstyrelsen, varvid fastighetsägaren kan få rätt till statligt stöd. Statliga byggnadsminnen beslutas av regeringen. En byggnadsminnesförklaring är inte detsamma som q-märkning (k-märkning). Sådan beslutas av kommunen i en detaljplan.
Byggnadsminnesmärke Äldre benämning på statliga byggnadsminnen.
Byggnadsordning Lokala regelverk för byggandet i många svenska städer, Stockholm fick sin första byggnadsordning 1725, följd av nya fram till den moderna bygglagstiftningens införande. I Stockholms översiktsplan, ÖP 99, ingår ett avsnitt med förhållningssätt till stadens karaktärsdrag, som åter fått namnet byggnadsordning.
Byggnadsplan Äldre motsvarighet till detaljplan.
Byggnadsstadga Statligt regelverk för byggandet i Sveriges städer, infört 1874 och därefter successivt förnyat och tillämpat i hela landet. Motsvarande bestämmelser ingår idag i plan- och bygglagen, PBL, införd 1987.
Byggnadsverkslagen
BVL
Lag införd 1995 (lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm) som slår fast inom vilka områden som det ställs krav vid ny- och ombyggnad. I lagen stadgas även om tillsyn och kontroll samt om att regeringen eller den myndighet regeringen utser (Boverket) har rätt att föreskriva hur kraven ska uppfyllas.
Byggnorm Äldre motsvarighet till den typ av regler som idag finns i bl a Boverkets byggregler, BBR.
Byggrätt Rätt att på en viss fastighet bygga nytt eller bygga till enligt detaljplanen för området. Byggrätten är reglerad både till storlek och innehåll. Den är garanterad under planens genomförandetid och är då en skyddad ekonomisk tillgång för fastighetsägaren och kan inte inskränkas utan ersättning.

DEF Upp till början av sidanUpp
Detaljplan

Plan som i detalj reglerar markanvändningen. Den bestämmer bebyggelsens utformning och innehåll inom ett visst område, t ex var hus får placeras, hur höga de får vara och vad de får användas till, dvs byggrättens storlek och innehåll. En detaljplan är juridiskt bindande och styrande för bygglovgivning och fastighetsbildning.

Ej planlagt område Särskilt på landsbygden, men även på enstaka håll i tätbebyggt område, saknas detaljplan eller områdesbestämmelser. Där gäller tillämpliga delar av plan- och bygglagen, PBL.
Fastighetsbildning Åtgärd som utförs av lantmäterimyndighet för att bilda nya fastigheter eller ombilda befintliga.
Fastighetsplan Plan som kommunen kan använda inom områden med detaljplan och som t ex kan reglera hur fastighetsindelning, ledningsrätt och gemensamhetsanläggning, t ex enskilda gator ska utformas.
Fornlämning RAÄ

Fornminnen eller fasta fornlämningar härrör från människors verksamhet i forna tider och är varaktigt övergivna. Till en fornlämning hör ett fornlämningsområde, som behövs för att bevara den. Alla förändringar är förbjudna utan tillstånd, som kan ges av länsstyrelsen, om exploateringsintresset väsentligt överväger. Fornlämningar i kartan är hämtade från Riksantikvarieämbetet http://www.raa.se


GHI Upp till början av sidanUpp
Generalplan Äldre motsvarighet till översiktsplan.
Genomförandebeskrivning Till en detaljplan ska det finnas en genomförandebeskrivning som redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för planens genomförande.
Genomförandetid

Anges för varje ny detaljplan och omfattar 5-15 år. Under denna tid kan inte byggrätten inskränkas utan att fastighetsägaren har rätt till ekonomisk ersättning.
En detaljplan gäller trots att genomförandetiden upphört.


JKL Upp till början av sidanUpp
K-märkning "Populär" benämning på q-märkning.
Kulturhistoriskt värdefullt område Områden där bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt och därför inte får förvanskas (enligt PBL 3:12). Dessa områden definieras i översiktsplanen, ÖP 99, och i dess byggnadsordning finns förhållningssätt som stöd för hur värdena kan tas tillvara.
Kulturminneslagen
KML
Lag införd 1989 som bl a reglerar fornminnen och byggnadsminnen.
Kulturreservat Mark- eller vattenområde som skyddas efter beslut av länsstyrelsen eller kommunen i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. I Stockholm kallas dessutom ofta större sammanhängande q-märkta (k-märkta) bebyggelseområden ?populärt? för kulturreservat.
Laga kraft Ett domstols- eller myndighetsbeslut, som inte längre kan överklagas i vanlig ordning, har vunnit laga kraft. En ny detaljplan vinner t ex laga kraft tre veckor efter det att ett justerat protokoll med beslutet satts upp på kommunens officiella anslagstavla, om den inte överklagas inom den tiden.

MNO Upp till början av sidanUpp
Miljöbalken Lag införd 1999 som bl a innehåller bestämmelser om hushållning med mark och vatten samt regler om t ex miljökonsekvensbeskrivningar och strandskydd. Vidare ingår som delar i balken EU:s miljökvalitetsnormer och det statliga skyddet för Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.
Miljökvalitetsnorm Föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, utfärdade av regeringen efter beslut inom EU, för att skydda hälsa eller miljö. Miljökvalitetsnormer anger bl a
förorenings- och störningsnivåer som inte får över- eller underskridas. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta dessa normer.
Nationalstadspark Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är enligt riksdagsbeslut 1993 nationalstadspark. Där får ny bebyggelse och nya anläggningar tillkomma och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden skadas.
Naturminne Ett särpräglat naturföremål, som ett åldrat träd, ett flyttblock eller en rullstensås och marken intill, som skyddas genom beslut av länsstyrelsen eller kommunen. Skyddet är jämförbart med naturreservat.
Naturreservat Mark- eller vattenområde som skyddas efter beslut av länsstyrelsen eller kommunen i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet.
Områdesbestämmelser Bestämmelser som kommunen kan införa för ett område utan detaljplan. Områdesbestämmelser är mindre omfattande än en detaljplan och kan t ex ange grunddragen för markanvändningen och maximal storlek för byggnader inom ett visst område.

PQR Upp till början av sidanUpp
Plan av ålder (Plan av hävd) Vissa områden med mycket gammal bebyggelse är inte planlagda i modern mening och saknar alltså en gällande plan. Inom dessa områden anses den befintliga situationen på platsen gälla som plan.
Plan- och bygglagen
PBL
Lag införd 1987 som bl a reglerar planering och bygglovgivning och som således anger ramarna för det kommunala planmonopolet.
Planbeskrivning Till en detaljplan ska det finnas en planbeskrivning som redovisar planeringsförutsättningar, planens syfte och skälen till planens utformning. Beskrivningen ska i regel vara illustrerad. Om detaljplanen avviker från översiktsplanen ska detta motiveras i beskrivningen.
Planbestämmelser Utgör tillsammans med plankartan själva detaljplanen. Planbestämmelserna kan dock redovisas på själva plankartan i stället för separat. De reglerar bl a användning, utformning, genomförandetid mm.
Planförslag Plan som inte vunnit laga kraft och befinner sig  i en pågående planprocess. Se vidare Pågående planarbete
Planhandlingar Handlingar som enligt lag ska upprättas för en ny plan. Juridiskt bindande är plankarta och/eller planbestämmelser. För tolkning av dessa ska det finnas plan- och genomförande-beskrivningar. Samrådsredogörelse och utställningsutlåtande redovisar inkomna synpunkter, en fastighetsförteckning anger berörda rättighetshavare.
Planinstitut De olika typer av planer som enligt plan- och bygglagen, PBL, reglerar markanvändningen i Sverige, dvs regionplan, översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan.
Plankarta Utgör tillsammans med planbestämmelserna själva detaljplanen. Plankartan kan även rymma planbestämmelserna om inte de redovisas för sig. Kartan visar gränser mellan olika användningar och egenskaper inom själva planområdet.
Planmonopol Sverige har enligt lag kommunalt planmonopol. Det betyder att varje kommun har ensamrätt att utforma och anta planer inom sina geografiska gränser. I Stockholms stad utformas planerna av stadsbyggnadskontoret och antas av stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige.
Planprocess Den lagreglerade process som används när en ny plan ska utformas av kommunen. Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska samråd ske med dem som berörs av en ny plan och innan planen antas ska den ställas ut under viss tid. Efter antagandet kan planen överklagas. Planprocessen kan ta allt från några månader till flera år.
Påbyggnadsförbud I ett 15-tal stadsdelar i Stockholm, som t ex Norra Ängby och Tallkrogen, har det kulturhistoriska värdet av en enhetlig låg småhusbebyggelse bedömts (enligt PBL 3:12) som så stort att byggnadsnämnden 1989 beslutat om riktlinjer som innebär att envånings småhus inte får byggas på, även om byggrätt för två våningar finns.
Pågående planarbete Ett pågående planarbete innebär att en ny detaljplan utformas för ett visst område, vilket i regel innebär att en gammal plan helt eller delvis ersätts med en ny. Ett planprojekt kan initieras av en enskild fastighetsägare eller av staden själv genom sina styrelser och nämnder. Projektet kan avse allt från en mindre tillbyggnad av en villa, till nya bostadsområden eller stora infrastrukturanläggningar. Arbetssättet styrs av plan- och bygglagen, PBL, och under planprocessen sker bl a samråd med alla som berörs av planförslaget. Efter ett eller flera samråd ställs förslaget ut under viss tid innan planen antas av stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige. I sin helhet kan planprocessen ta allt från några månader till flera år.
Q-märkning Bestämmelse i en detaljplan som innebär skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom planens område.
Regionplan Regionplan är en frivillig planform. Flera kommuner kan gå ihop och anta en regionplan för att samordna sin planering. I Stockholms län ansvarar dock landstinget enligt särskild lag för regionplaneringen. I likhet med översiktsplanen är inte regionplanen juridiskt bindande.
Remiss- och samrådsredogörelse Se samrådsredogörelse.
Riksintresse Område av nationellt intresse, avseende t ex orörda naturtillgångar, kulturhistoriska miljöer, energiförsörjning, kommunikationer etc. Riksintressen preciseras i dialog mellan stat och kommun och redovisas i översiktsplanen. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte skadas påtagligt av t ex nya byggprojekt.
Riskområde Särskilda gränser gäller för byggande intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods pga olycksrisken. Detsamma gäller exempelvis intill viss miljöstörande verksamhet.
Rivningslov Skriftligt tillstånd från kommunen att riva byggnader eller delar av byggnader. Rivningslov krävs i regel inom områden med detaljplan.

STU Upp till början av sidanUpp
Samrådsredogörelse Till en detaljplan ska det finnas en samrådsredogörelse som redovisar de synpunkter som framförts under samråden samt kommentarer och förslag som svar på synpunkterna.
Stadsplan Äldre motsvarighet till detaljplan.
Start PM Plan som inte vunnit laga kraft och befinner sig  ett startskede i en pågående planprocess. Se vidare Pågående planarbete
Strandskydd För att trygga allmänhetens friluftsliv och för att bevara djur- och växtliv råder strandskydd inom 100-300 m från strandlinjen, med byggförbud mm. Regeringen eller i regel länsstyrelsen kan besluta om undantag från strandskyddet. I Stockholm gäller idag strandskydd endast för delar av stadens stränder, t ex i Nationalstadsparken.
Tilläggsplan Ny detaljplan som inte upphäver tidigare detaljplan, utan som fogar nya planbestämmelser till de redan gällande.
Tomtindelning Äldre motsvarighet till fastighetsplan.
Utom plan - UPL Särskilt på landsbygden, men även på enstaka håll i tätbebyggt område, saknas detaljplan eller områdesbestämmelser. Där gäller tillämpliga delar av plan- och bygglagen, PBL.

VWXYZ Upp till början av sidanUpp

ÅÄÖ Upp till början av sidanUpp
Ändring av detaljplan Ny detaljplan som inte upphäver tidigare detaljplan, utan som fogar nya planbestämmelser till de redan gällande
Översiktsplan Plan som visar den översiktliga mark- och vattenanvändningen inom en kommun. Ska enligt lag finnas i varje kommun och ska dessutom aktualitetsprövas under varje mandatperiod. Översiktsplanen är i regel utgångspunkt för detaljplaneringen inom kommunen, men den är inte juridiskt bindande.

Frågor och svar

© Stockholm Stad