Pågående planarbete

Ett planförslag kan väckas både av staden själv eller av markägare, byggföretag etc. I en förstudie utreds förutsättningarna för förslaget, ofta med konsulthjälp. För kommunal mark kan gatu- och fastighetsnämnden ge en markanvisning, dvs ett löfte om ensamrätt till viss mark, under viss tid och på vissa villkor.

Att själva planprocessen skall påbörjas beslutas av stadsbyggnadsnämnden. I ett s k start-PM till nämnden beskriver stadsbyggnadskontoret planförslaget i grova drag och anger vilka frågor som skall behandlas under processen, vilket slag av process som skall användas och hur tidplanen ser ut. Större planärenden kan sedan redovisas för nämnden vid flera tillfällen under processen.

Under programskedet tas ett program fram som mer anger mål och utgångspunkter än detaljer. Detta görs som underlag för ett programsamråd, innan några avgörande bindningar uppstått. Program görs i regel inte vid enkelt planförfarande och inte heller vid normalt planförfarande om det bedöms onödigt. Under själva samrådet får bl a boende i närheten och olika remissinstanser information om förslaget och ges möjlighet att lämna synpunkter. Programmet visas i Tekniska nämndhuset samt på bibliotek eller liknande i stadsdelen. Ofta informeras intresserade vid ett samrådsmöte eller ett öppet hus. Efter samrådet upprättas en remiss- och samrådsredogörelse och vid behov går ärendet till stadsbyggnadsnämnden.

Under planskedet tas ett mer konkret och detaljerat planförslag fram. Om processen innehållit ett programskede tas synpunkter från detta med i arbetet. När förslaget är klart genomförs ett plansamråd, som i princip följer samma mönster som programsamrådet. Efter samrådet upprättas en remiss- och samrådsredogörelse och vid behov går ärendet till stadsbyggnadsnämnden.

Efter utställningsskedet görs eventuellt mindre revideringar av planförslaget. Därefter gör det till stadsbyggnadsnämnden för antagande. Större planer eller planer av principiell betydelse godkänns av nämnden och går till kommunfullmäktige för antagande.

Efter antagandet kan planen överklagas av den som senast under utställningstiden lämnat synpunkter skriftligen. Planen överklagas först hos länsstyrelsen. Dess beslut kan sedan överklagas hos regeringen, som sista instans.

Om planen inte överklagas eller om överklagandena avslås vinner planen laga kraft. Dess bestämmelser för markens användning blir då gällande och genomförandet kan påbörjas.